Vårpromenad utmed Hammarbysjön

Notera de vantlösa små händerna.

Tangentbordstiger

Att Adam blir alldeles vild över familjens tangentbord är ingen nyhet. På senare tid har han emellertid blivit allt mer entusiastisk, och när faster Katarina i går kom på besök blev han så uppspelt att han till slut kastade det i marken så att mellanslagstangenten lossnade och alla andra tangenter strejkade. Pappa lyckades så småningom, efter några försök, få det att fungera igen.

Adam är inte lika lätthanterlig längre. Han är stark förvånansvärt snabb och stark. I går, under kvällsbadet, ställde han sig plötsligt upp mot baljans kant och trillade huvudstupa i marken utanför. Hans två vakter som båda satt alldeles intill hann inte reagera. Som tur var landade han på mattan och blev inte ett dugg ledsen. Några sekunder senare slet han sig ur mammas grepp och föll baklänges i baljan, doppade huvudet och upplevde sin första kallsup. Det var däremot inte ett dugg kul.

Annars är allting bra. Han har varit förkyld igen, vilket föranlett sömnbrist och dåligt tempo här på bloggen. Han är fortfarande snuvig men inte alls som för några dagar sedan. Nu kan han sova igen, ibland till och med i sin egen säng. Han har blivit så van näsdropparna att han inte tycker att det är obehagligt längre. Tvärtom; han ser väldigt glad ut när näsan prepareras för natten. Att byta blöja, däremot, blir allt jobbigare. Han sprattlar som en ål och är praktiskt taget omöjlig att hålla fast.

Han har lärt sig att vissla. I går när pappa och Adam var ute på promenad i vårvädret, visslade han mest hela tiden. Och tidigt i morse, när pappa satt och åt frukost, hörde han ett visslande inifrån sovrummet. Där låg Adam klarvaken intill sin sovande mor, och visslade som om han aldrig gjort något annat. När han såg pappa skrek han dock förstås rakt ut och väckte sin väna moder.

En tilltagande trend är Adams oförställda glädje när pappa kommer hem från jobbet; särskilt om måndagarna när han är mera van att umgås med far hela dagarna. Pappa har fått börja smyga in och byta om innan Adam ser honom, annars hinner han inte få av sig jobbkostymen innan Adam ska leka och dregla - och att låta pappa byta om när Adam väl upptäckt honom går rakt inte för sig.

Dagens outfit

Stående ovation

Nu kan Adam ställa sig upp på egen hand.

Nyvaken

Påskhelg

Påsken tillbringades mestadels hemma på Färgargårdstorget till tonerna av Gilmore Girls, men familjen besökte också farbror Anders två gånger: först för påskmiddag, sedan påsklunch.

Utvecklingen fortskrider. Adams joller har bytt karaktär. Nu babblar han mer än tidigare, och det låter mer som att han försöker härma och skapa ord; oftast ett tydligt och ihållande "bababababa", men ibland också "mamamamama". Med lite hjälp kan han ställa sig upp men mestadels sitter han stadigt på vardagsrumsgolvet och leker. Han äter bra, sover bra och älskar att dricka kallt vatten i vuxenglas. Han tycker mycket om att vara utomhus när det är minusgrader, men inte att utsättas för iskalla vindar. Vid ett tillfälle fick han tag på en penna, och innan mamma hann reagera hade han blå streck i hela ansiktet. Ett par gånger har han drabbats av attacker av förtvivlan och inte låtit sig tröstas på länge.

Helgen bjöd på följande scener:

Ytterligare en månad till handlingarna

Det är den 21:a igen. Sjumånadersdagen firades hemma på Färgargårdstorget. Ute snöade det mycket och inomhus ägnade sig Adam åt att sitta, iklädd tröjan med de argentinska färgerna som morbror Carl-Johan och moster Daniela köpte i Buenos Aires härförleden.

Sittandet är nu mycket stabilt. Han sitter till dess att han tröttnar och vill göra något annat; rekordet är bortåt en halvtimme. Helst sitter han i köket och leker med alla de skojiga sakerna i kastrullskåpet, som en sous chef intill mamma.

När Adam mötte Rut

I veckan har Adam varit i Göteborg igen, men denna gång bara med mamma. Pappa fick stanna i Stockholm och arbeta. Resan gick med X2000-tåg, som Adam verkar ha fattat omedelbart tycke för. Han var glad hela vägen och charmade sina medpassagerare.

Adam (och mamma) fick för första gången träffa mammas vän Linns sex veckor gamla dotter Rut och familjens katt Smulan.


Förutom att träffa Rut bjöd resan bland annat på Adams första spårvagnstur. Han träffade morfar, morbror Carl-Johan och moster Daniela, morfars syster Margret och hennes Martin, samt inte minst mammas gravida vän Åsa och hennes mamma Inger, som stickat en fin kofta och mössa åt Adam.

Det finns inga kort på Adam tillsammans med alla dessa gäster, eftersom han blir allt mer skeptisk till nya människor. Han var lite skeptisk även till morfar i början, men det gick över. Förutom morfar lät Adam inte någon hålla honom mer än korta stunder.

Dagens outfit

Dagens outfit

The Sven-Otto Littorin School of Fashion

Titta, han sitter

Nu sitter han ganska stabilt i tio-femton sekunder långa perioder.

Pappas pojke

När pappa kommer hem från jobbet är det snart dags för Adam att lägga sig. Men först finns det tid för en och en halv timmes skoj och lek.

Dagens porträtt

Status: bättre på alla fronter

Hela familjen mår bättre. I går kväll kom faster och farbror förbi för att diskutera räntor och villkor vid bostadsrättsköp med Adams mamma. Adam blev rädd först, men hämtade sig snabbt och var på ett strålande charmigt humör hela kvällen.

Sedan somnade han. Och sov nästan som vanligt: tio timmar, med några matpauser. Han är inte så täppt i näsan längre, vilket tycks ha gjort susen. Mamma och pappa vaknade som nya människor.

I dag har så mamma och Adam gått på långpromenad med vännerna i mammagruppen. Till Skeppsholmen bar det av, för lunch på Moderna museet, och sedan hem till Söder igen.

Nytt inslag i kvällsrutinen

Bissingarna borstar inte sig själva.

Lite jobbig helg

Familjen har just återvänt från en helg i Värmland. Pappas kusin Alice skulle döpas i Mikaelikyrkan i Arvika, där pappa själv döptes för länge sedan.

Som vanligt fick Adam upptäcka en rad saker för första gången: X2000-tåg (som han tyckte om), Arvika (varifrån halva släkten kommer) och en kristen kyrka (som inte föll honom på läppen).

Adam har blivit mer förkyld och sover extremt oroligt på nätterna, med en period mellan 01 och 04 som han inte vill sova alls utan bara gny, gråta, amma och leka med farmor och farfar. Mamma och pappa har båda ont i magen.

Han sover i bilen till Arvika och är på toppenhumör innan dopet, men samma ögonblick som prästen tar ton, börjar Adam gallskrika. Han skriker och skriker och bara fortsätter när mamma bär ut honom på den iskalla kyrkbacken. Samtidigt har pappa allt värre magsmärtor och börjar planera ett besök på akuten.

Under dopkaffet fortsätter Adam att skrika, pappas mage fortsätter att göra ont, och familjen får ganska snart ge upp och åka tillbaka till Karlstad. Dock behövdes inget besök på akutmottagningen; pappa har ärvt magen efter sin morfar, och morfar kunde förmedla några tips som hjälpte mot smärtan. Under tiden fick mamma helt enkelt bortse från att hon också hade ont i både mage och huvud till följd av sömnlösheten, och ta hand om både Adam och hans far.

Resan hem till Stockholm gick över förväntan. Bilåkande går fortfarande bra om man planerar väl och stannar innan Adam blir alltför ledsen. Här är Adam vid stoppen i Örebro och Arboga. Imponerande, särskilt med tanke på att han fortfarande på kvällen hade 38,9 graders feber.

Nyheter från Färgargårdstorget

I dag var det sexmånaderskontroll på BVC. Adam utvecklas som han ska. Han väger nu 8 515 gram och mäter 71,5 centimeter. Han sitter stabilt när han får hålla sig i något. Badbaljans kant, exempelvis. Och han rör sig allt ledigare i vardagsrummet. Ibland ligger han på mage och skjuter sig bakåt med armarna, men oftast så rullar han runt, varv efter varv. Plötsligt är han vid filmhyllan eller pillar på nya favoritprylen: pappas förstärkare.

Magsjukan har äntligen passerat, men den verkar följas av en förkylning. Med bilresan från Gibraltar till Nerja i färskt minne tar mamma och Adam i morgon för säkerhets skull tåget när de ska till Karlstad. Pappa får ta bilen samma väg. På lördag ska det ju åkas till Arvika, så då måste bilen finnas tillgänglig.

Dagens porträtt

Hör du farsan, det skramlar ju!

Det har tidigare konstaterats att Adam förstått att det kommer att smälla till när han släpper leksaker på golvet, och därför sitter och blinkar innan han släpper dem. Det är samma sak när han leker med saker som för oväsen - pappas nycklar, till exempel. Han vet att det är han själv som åstadkommer ljudet genom att dunka nycklarna i bordet, så han blinkar frenetiskt samtidigt som han vevar vilt med dem.

Mera krasslig men lika tapper

I söndags mådde Adam alltså bättre, men på måndagen fick han röda utslag i nacken, armhålorna, flinten och blöjregionen; i veck och andra ställen där det blir varmt. På tisdagen fick han åka till sin husläkare Alain som inte såg särskilt oroad ut, utan rekommenderade en mjukgörande salva. Onsdag kväll är utslagen i huvudsak borta, och febern likaså. Under tiden har både pappa och mamma fått varsin släng av magsjukan, men de är också båda bättre.

Familjen planerar att åka till Värmland i helgen för att se pappas kusin Alice döpas, så det skulle vara mycket uppskattat om Adam då lämnat magsjukans alla symptom bakom sig.

Krasslig men tapper och glad

Fredag kväll, två dagar efter hemkomsten från semesteräventyret drabbas Adam av magsjuka, med allt vad det innebär. Antagligen har han slickat på något som han inte borde.

Dagen innan, torsdag eftermiddag, kom farmor och faster förbi och skrämde Adam från vettet. Han hade just vaknat från vad som såg ut som en mardröm, och var inte riktigt på topp. Dessutom kanske han började känna av sin magsjuka. Rädd blev han i alla fall, och skrek rakt ut när de försökte hålla honom.

Två dagar senare kom farmor och faster tillsammans med farfar och fasters sambo-in-spe Ernesto (vars kurser på läkarlinjen typiskt nog inte når barnmedicin förrän på måndag). Adam hade börjat repa sig från sjukdomen och verkade må hyfsat, bortsett från att han inte ville äta något. Och plötsligt var han inte alls rädd för sina släktingar. Tvärtom. Under lördagen och söndagen mådde han successivt allt bättre, och blev samtidigt mindre blek om nosen och mer sprallig och social.

När vi skriver söndag kväll verkar han i rätt god form igen. Till kvällsmat åt han ett nästan normalstort mål gröt. Och han verkar rätt glad.