Dagens outfit

Dagens porträtt

Matmissbruk

En månad på dagis

Det började så bra. Inskolningen på dagis gick smärtfritt, och när pappa lämnade Adam de första dagarna därefter var han utomordentligt glad och ville bara få leka i fred. Till och med sömnen fungerade bra, och vid morgonsamlingen deltog han med liv och lust i sång och rörelser. Det tog bara några dagar innan han lärde sig att ställa sig upp när han blev uppropad och knata fram till tavlan med sitt foto, som de äldre barnen gör. Han sitter på sin stol och äter tydligen riktigt bra på egen hand.

Sedan vände det. I samband med att han drabbades av en förkylning och sov dåligt på nätterna blev han plötsligt enormt ledsen när han lämnades. Pappa tvingas överge honom förtvivlad och ihopsjunken på golvet.

På eftermiddagarna säger dagispersonalen visserligen att det ganska snabbt går över och att han sedan är glad och sprallig resten av dagen, men det räcker liksom inte för att väga upp den där blicken av förtvivlan och oro på morgnarna; känslan av att han inte förstår att man kommer tillbaka utan tror sig övergiven.

Det gör ont att gå därifrån.

En dag gick det dessutom riktigt dåligt. Adam hade sovit dåligt på natten och var tröttare än vanligt. Han skrek förtvivlat när han lämnades, och sedan fortsatte han att skrika sig genom morgonsamlingen med de andra barnen, och genom frukosten. Till sist fick personalen lägga honom på en madrass i ett mörkt rum och låta honom sova när de andra lekte. När han så småningom vaknade mådde han desto bättre och for omkring både under resten av lekstunden, och under hela sovstunden när stället är nedsläckt och alla barnen sover i godan ro på sina madrasser.

Nu tycks det emellertid ha vänt uppåt igen. I tisdags morse grät han mindre och verkade på det hela taget mera tillfreds med att vara på dagis. I morse grät han inte alls. Pappa har försökt gå dit lite tidigare och ägna tio-femton minuter åt att leka innan han går, kanske har det hjälpt till. Adam har också fått sig en powernap på vägen till dagis båda dagarna, och det kanske har givit honom mer energi. Han är fortfarande vaken långa perioder på nätterna och hostar. Antagligen får han dessutom tänder igen.

När pappa hämtar honom vid ett-tiden är han antingen nyvaken eller fortfarande försjunken i sömn. Det tar en liten stund att vakna till liv tillräckligt för att gå därifrån. Pappa hinner läsa ett par böcker för barnen, med Adam i sitt knä. Adam själv hinner ofta pila iväg in på toaletten och spola ett par gånger. Det är tydligen hans favoritsysselsättning om dagarna, och lärarna suckar att de tvingas lyfta bort honom därifrån dussintals gånger om dagen eftersom han envisas med att spola när de äldre barnen sitter där på toaletten och helst vill få vara i fred.

Den här veckan har Adam dessutom spatserat hem för egen maskin på eftermiddagen. Det tar sin lilla tid, eftersom det finns hundra saker som måste undersökas på vägen, men så småningom kommer han hem och klättrar uppför trappan till lägenheten.

Här följer några ögonblicksbilder från dagis vid hämtningsdags i dag. Det är ju Halloween och barnen fick klä ut sig, så där fanns bland annat ett spöke, en Hogwartstrollkarl i spetsig hatt, en pumpa, en Zorro och en cowboy. Adam var sig själv.

Dagens porträtt

Ögonblicksbilder från Öppna förskolan

Det är onsdag, och onsdagförmiddagar tillbringas på Öppna förskolan. Förra veckan satt Adam stilla under sångstunden, eftersom han väntade på chansen att applådera i slutet av varje sång. Denna vecka är han mera rörlig och springer fram och tillbaka mellan pappa och lärarinnan som leder sången, och som har en korg med roliga djur som Adam försöker sno med sig.

I dag satte han sig kavat bredvid lärarinnan, och satt där för sig själv under de första tre-fyra sångerna. Sedan var det dags för en av favoriterna, "Dansa lilla nallebjörn", där barnen lyfts upp och ner i luften på ett skojigt sätt. Först ställde han sig upp och försökte följa med genom att böja på knäna och sedan sträcka sig uppåt taket. Sedan gav han upp och kom tultades till pappa.

Adam och Sixten börjar bli riktigt bra kompisar. Hur många barn det än är i rummet så söker de sig till varandra och far iväg tillsammans i korridorerna. När pappa tog fram kameran i dag, så ställde sig Adam intill kamraten och poserade som om han aldrig gjort annat.

Imse vimse spindel

Dagens porträtt

Arbetslinjen

Man ska jobba, inte leka.

Den lille spännisen

Ibland får Adam för sig att spänna hela kroppen och se ut som om han ska gå upp i atomer. Så sitter han i tio minuter och växlar mellan att att se ut som en åttiotals-Arnold och att gapskratta som om han såg på Yes Minister. På det hela taget ett mycket underhållande uppträdande.

Dagens porträtt

Det visar sig att gröt har enastående frisyregenskaper.

Den stora världen utanför Färgargårdstorget där jag bor

Adams nya favoritsysselsättning är att klättra upp på sin stol och titta ut genom fönstret.

Klättrandet har påtagliga nackdelar. När han inte står lugnt och tittar ut genom fönstret brukar han klättra upp i fåtöljen och försöka ta sig upp på byrån som står intill. Där uppe hände det förr att pappa glömde urdruckna vällingförpackningar från de nattliga skrik-och-ät-passen. Men efter att Adam klättrat upp och fått tag på en halvfull förpackning som han hällde ut i fåtöljen, med allt vad det innebär av unken stank, tvätt av klädsel och några dagars luftande av fåtöljen på balkonen, så har pappa lärt sig en läxa.

Adam klättrar med lätthet upp i soffan. Inte sällan kommer han traskandes med fjärrkontrollen till teven och en uppfordrande blick. Ännu oftare sätter han själv på teven och sätter sig på golvet för att titta. Det har gått så långt att mor och far nu tvingas bryta strömmen till teven och stereon för att de inte ska stå på (och mixtras med) hela tiden.

Höst på Södermalm

Nu är det höst igen. Adam tycker inte om att behöva ha en massa ytterkläder på sig i parken och drar gärna av sig både mössa och vantar. Däremot tycker han mycket om att sitta eller klampa omkring i vattenpölar.

Att sitta i höstlöven och knapra på ett kex gör emellertid inte ett dugg ont.

Besök hos Vilgot

I dag bar det av till Bromsten för att träffa Vilgot och hans föräldrar. Adam var inledningsvis mycket skeptisk, men blev desto gladare när han släpptes lös i en lekpark med både sand och rutchkana.

Eftermiddagslur

Adam och pappa lever ett ganska inrutat liv.

Tisdag och torsdag lämnar pappa honom på dagis klockan 9, när det är samling. Då ropas barnen upp, och när det är Adams tur ställer han sig upp, tar emot ett foto på sig själv från fröken och sätter upp det på väggen, varpå han sätter sig ned igen. Efter uppropet sjungs det lite, sedan är det frukost. Mellan 9.30 och 11 far barnen omkring och leker. Sedan blir det frukt och sömn. Då knatar Adam till sin madrass, där han lägger sig ned, låter sig klappas på huvudet och somnar. När han vaknar igen är klockan 13, och då är pappa där för att ta med honom hem.

Måndag och onsdag går pappa och Adam till Öppna förskolan vid niotiden. Där leker han med Sixten, står på en stol och snurrar på spelarna i fotbollsspelet, drar gåvagnar omkring i full fart, eller åker rutchkana. Efter en stund får han ett mellanmål, och 11.15 bär det av hemåt. Han somnar alltid i vagnen och sedan sover han i ungefär två timmar innan pappa väcker honom och de båda tittar på teve en stund i soffan. Ibland är Adam mera motvillig att vakna, så då lägger han huvudet mot soffkudden och sover en stund till.

Fredag är Öppna förskolan stängd, så då bär det oftast av ut till Blecktornsparken på förmiddagen. Där finns också en öppen förskola, som dock är betydligt mindre spatiös och som Adam inte tycker är lika kul.

Eftermiddagarna promeneras det mycket. Fram och tillbaka över Söder. Kors och tvärs. Någon timme blir det nästan alltid i Blecktornsparken. Ibland blir det en tur till Skrapan, Ringen eller Götgatspuckeln, ibland till lekplatsen bakom Skatteskrapan.

Hemma har han utvecklat några nya favoriter. Han tycker han om att gömma sig i ett av köksskåpen, att dra ut båda telefonernas sladdar ur väggen, att tömma ett skåp med kläder och böcker i föräldrasovrummet, att smälla med toalettlocket och att sitta på golvet och se på Teletubbies.

När han blir trött brukar han ta en mikropaus genom att lägga huvudet mot golvet eller soffan eller fotpallen i sitt rum. Sedan bär det av igen.

Dagens porträtt

Dagens porträtt

Regnlek i solstaden

När Adam kommer fram till Karlstad möts han av farmor på perrongen. Hon har tagit ledigt från jobbet för att kunna umgås med honom. Här syns de framför Sveriges fulaste byggnad, stadsbiblioteket i Karlstad. (Notera den nya mössan som farmor stickat!) Där finns en lekplats där Adam far runt och leker en stund i de blöta höstlöven, innan han blir livrädd för en helt vanlig pappa som ler åt honom. Sällskapet får ta en liten promenad ut på Sandgrundsudden medan det börjar regna. Adam gråter. Efter några minuter somnar han i vagnen.

Natten innan resan till Värmland vaknar han inte en enda gång, vilket till följd av förkylning och nya tänder inte hänt på en månad. Samtidigt är han tröttare än han brukar på dagarna. Antagligen är det inskolningen på dagis som tar på krafterna.

Inskolningen är klar och har gått utmärkt. Pappa var med i tre hela dagar, men dag fyra gick han hem i en timme, dag fem var han hemma hela förmiddagen, och dag sex lämnade han Adam vid 9 och hämtade honom vid 15. Lärarna rapporterar att han klarar sig bra, han både sover och äter som han ska. Han är inte ens ledsen när pappa lämnar honom.

Äventyr utanför tullarna

Adam och pappa har rest till Värmland för att hälsa på farmor och farfar. Resan gick utomordentligt bra. Adam åt, lekte i en timme och sov sedan hela vägen till Kristinehamn.

Nappjägare

I vagnen finns en napp fastspänd. När Adam blir tillräckligt sugen händer det att han klättrar upp på vagnen för att nå den.