Det har hänt en del mellan de två bilderna. De skiljer lite mindre än ett år.Vid årets början kan han hålla upp huvudet när han ligger på mage, men han kan inte sitta. Han har precis börjat äta burkmat och testar nya smaker för allra första gången praktiskt taget varje dag. Det är inte mer än en dryg vecka sedan han invigde sin stol och han måste fortfarande sitta fastspänd i den, stödd av särskilda luftkuddar, för att inte trilla omkull. Han somnar fortfarande i sin vagn i hallen. 11 januari får han åka sittvagn för första gången.
I februari åker han till Spanien, i mars lär han sig sitta, i maj börjar han gå med vagn, 5 juli tar han 23 steg och i september börjar han dagis.
I dag går han inte längre, utan springer vart han än ska. Han hittar på egna lekar och är särskilt förtjust i leksaker på hjul som han kan dra fram och tillbaka över golvet och på alla bord och andra plana ytor. Han rör sig obehindrat i lägenheten och låter sig inte hindras av stängda dörrar. De dagar då pappa sover längre än honom öppnar han dörren, går fram till pappas säng och säger "pappa". Sedan blir han kolossalt glad när pappa vaknar och sätter sig upp. Han har lärt sig att han kan nå längre på bordet eller diskbänken om han först bär dit något att stå på.
Tänk vad han kommer att klara av om ytterligare ett år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar